Judehatet växer i
SD:s skyltfönster

I Budapest är rasismen det nya normala

TEXT: ANDERS LINDBERG FOTO: LASSE ALLARD

”Sverigedemokraterna skulle aldrig säga det själva, men de vet mycket väl. Om de ska kunna genomföra sin politik behövs de metoder som nu används i Ungern och Polen.”
Daniel Poohl, 34, är sedan tio år chef för Expo och en av Sveriges ledande experter på extremhögern.
SD har gått som en raket i opinionsmätningarna även om framgångarna nu planat ut. De flesta förknippar partiet med flyktingmotstånd men rötterna går betydligt djupare.

Under ideologiska etiketter som “socialkonservatism” och “nationalism” finns en genomtänkt vision av ett annat samhälle där män är män och kvinnor är kvinnor – där kulturer och folk inte blandas. Det är ett rike där ledaren kan tala direkt till sitt folk utan en massa onödig kritik och där media tillsammans med staten slår vakt om kultur, familj och harmoni.
I Ungern har Viktor Orban efter sex år kommit en bit på vägen. I Polen har Jaroslaw Kaczyński och partiet Lag och Rättvisa just börjat samma resa.

Vi tog flyget för att prata med journalister, experter, politiker, jurister och med de minoriteter som inte får plats i utopin.
Detta är vad vi fann i SD:s skyltfönster.

foto : all : sverigedemokraternas fšnster. polen och ungern.

Ett blått hus i Ujpest

– Havet, jag skulle vilja se havet.
Vivien är tolv år och uppväxt i distriktet Ujpest i Budapest. Hon drömmer om att bli lärare eller frisör, och om att resa.

foto : all : sverigedemokraternas fšnster. polen och ungern.
Vivien, 12 år.

Det romska kulturcentret har lokaler i en låg fyrkantig byggnad målad i blått. Just nu pågår läxläsning efter skolan.
Martin, som är elva, vill bli fotbollsspelare. Hans förebild är Ronaldo.
– Zlatan är en bra spelare, lite gammal, men bra.
Romerna är en av extremhögerns främsta måltavlor i Europa i dag, den perfekta slagpåsen oavsett land.
Här i Ujpest är de 8000. Över hälften saknar arbete. Bara en av hundra går vidare till universitetet.
Men läxläsningen är en väg härifrån. Varje vardag klockan två samlas de som vill för att gå igenom dagens läxor och förbereda sig för prov. Det kan vara upp till sjuttio barn här samtidigt, berättar läraren Aranka Balog.
Hon är själv rom och uppväxt i området.
– De flesta som kommer hit vill träna på matte eller engelska. Vi skulle även vilja starta språkklasser i romani eftersom det inte lärs ut i den vanliga skolan.

foto : all : sverigedemokraternas fšnster. polen och ungern.

Enligt Szendrey Orsolya på European Roma Rights Center, en människorättsorganisation i Budapest med inriktning på romska frågor, pågår systematisk diskriminering av romer inom bland annat skolväsendet.
– Det finns en institutionell rasism i stora delar av samhället. Det kan handla om vräkningar, polisövergrepp, skolsegregation och liknande.
ERRC driver rättsprocesser mot myndigheter och stater som diskriminerar romer. Bland annat har man vunnit mot Ungern i Europadomstolen i Strasbourg för att romska barn utan medicinsk orsak placerades i särskola som utvecklingsstörda.

szendrey orsolva org errc foto : all : sverigedemokraternas fšnster. polen och ungern.
Szendrey Orsolya.

Regeringen erkänner inte diskrimineringen, snarare använder de själva en anti-romsk retorik för att vinna röster och hatbrott utreds sällan.
– Däremot har vid ett tillfälle romer dömts för hatbrott efter att de angripit en grupp högerextremister som de trodde skulle gå in i ett romskt område, säger Szendrey Orsolya.

Flyktingkrisen

Sedan snart sex år leds Ungern av det nationalkonservativa partiet Fidesz under ledning av premiärminister Viktor Orban.
– Sedan valsegern 2010 har regeringen ändrat hela det legala systemet och fyllt alla positioner med politiska vänner, säger advokat Tamas Fazekas på den ungerska Helsingforskommittén, en av väldens ledande människorättsorganisationer.

Tamas Fazekas.

På ytan finns institutionerna kvar, men de saknar i praktiken självständighet eftersom ämbetsmännen bytts ut. Sedan 2010 har konstitutionen ändrats ett flertal gånger och valsystemet har bytts ut för att gynna Fidesz. Ungefär 1000 personer fick sluta på public service och en ny medielag har gjort huvuddelen av TV, radio och tidningar till språkrör för det styrande partiet. De fria medier som finns är små och når framförallt närmast sörjande.
Flera av domarna i författningsdomstolen har tidigare suttit i parlamentet för Fidesz och chefen för domstolsväsendet är gift med en Europaparlamentariker från samma parti.

ap foto : francois walschaerts : hungarian prime minister viktor orban arrives for an eu summit in brussels on friday, dec. 18, 2015. european union leaders are reconvening in brussels for the final day of their year-end summit with a wide-ranging agenda including how to build greater economic unity among their 28 countries and stepping up the fight against terrorism. (ap photo/francois walschaerts) europe eu summi automatarkiverad
Viktor Orban.

I och med flyktingkrisen har det blivit tydligt hur långt Viktor Orban är beredd att gå. Efter terrorattacken mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris kopplade han direkt ihop flyktingarna med terrorism.
När flyktingströmmen ökade under sommaren och hösten sattes ett stängsel upp och i september sköt kravallutrustad polis tårgas på flyktingar, även barn, som försökte korsa gränsen.
Innan flyktingkrisen hade Jobbik, ett parti med ideologiska rötter i den nazistiska pilkorsrörelsen, börjat ta röster från Fidesz men efter tårgasen återtog Viktor Orban initiativet. Sedan en tid är det ett lagbrott att korsa gränsen utan tillstånd.

Minnesmärke över mördade judar under andra världskriget.

– Därmed blir flyktingarna inte längre asylsökande med rättigheter utan brottslingar, säger Tamas Fazekas.
Den nya lagen strider mot Genevekonventionen men det finns inte längre några oberoende institutioner kvar i Ungern så Orban kan göra som han vill.

Idealisten

– Fidesz vill ha ett kulturellt krig, det skapar sår i den ungerska själen.
Viktor Szigetvári, 37, är partiledare för socialliberala Együtt, “Tillsammans” som bildades 2013 och kom in i parlamentet året efter i koalition med Socialdemokraterna. På många sätt är Együtt motsatsen till den ”illiberala demokrati” Viktor Orban säger sig sträva efter.
– Ungern är ett land som kommer i många färger och ambitionen att skriva om historien och skapa en nationell likriktning är antidemokratisk.

Viktor Szigetvári, partiledare Együtt.

Együtt vill se mer samarbete i Europa och driver på för att Ungern ska börja ta emot flyktingar, helt på tvärs med regeringens politik. I städerna finns fortfarande starka progressiva krafter och Viktor Szigetvári är övertygad om att Orban går att besegra.
– Vi ska återskapa en fungerande demokrati.
Just nu talar det mesta för att det kommer att ta ganska lång tid. På grund av valsystemet, en blandning av enmansvalkretsar och val med partilistor som är skräddarsytt för att gynna Fidesz är det nästan omöjligt att avsätta Orban.
Och om oppositionen skulle vinna kan den ändå inte ändra politiken.
– Viktor Orban har gjort så att stora delar av politiken inte kan ändras utan två tredjedels majoritet i parlamentet, säger Akos Komassy, tidigare rådgivare till tre socialdemokratiska premiärministrar och nu oppositionsledare i distriktet Józsefváros i Budapest.

Akos Komassy, tidigare politisk rådgivare till flera socialdemokratiska premiärministrar.

Rättsväsendet och myndigheterna ner till lokal nivå domineras i dag av Fideszmedlemmar och förutom den politiska makten har kretsen kring Orban byggt upp ett omfattande ekonomiskt imperium.
Att ändra detta kommer att bli mycket svårt oavsett vad människor i framtiden väljer att rösta på.

Vindar från 30-talet

Budapests stora synagoga i distriktet Erzsébetváros är en magnifik byggnad. I huset bredvid är grundaren av sionismen Teodor Herzl född 1860. Efter att Röda armen befriade det judiska gettot 18 januari 1945 jordfästes 2281 personer som mördats av pilkorsrörelsen, de ungerska nazisterna, i 24 massgravar på innegården. Där vilar de fortfarande.
1989 restes en tårpil med silverblad utanför synagogan. Varje blad bär namnet på någon av de 600 000 ungerska judar som mördades under förintelsen, i huvudsak i Auschwitz.

stora synagogans musseumfoto : all : sverigedemokraternas fšnster. polen och ungern.

Pilkorsarna styrde Ungern mellan 1944 till 45 och bedrev en omfattande terror mot den judiska befolkningen. Nere vid Donaus strand finns ett minnesmärke över de som sköts och kastades i floden. Skor i brons har gjutits fast i strandpromenaden.
När Jobbiks paramilitära gren, Ungerska gardet, marscherade på gatorna för några år sedan bar de uniformer inspirerade av pilkorsrörelsen. I dag är gardet förbjudet men dess grundare Gabor Vona är fortfarande partiledare.
Och antisemitismen är tillbaka.
– Enligt mätningar hade mellan 10-15 procent antijudiska åsikter på 90-talet. Nu är det 25 procent, säger Peter Kreko, chef för den politiska tankesmedjan Political Capital och expert på högerextremism.

Peter Kreko, chef för Political Capital.

Förra året ville en aktivistgrupp resa en staty över Balint Homan i staden Szekesfehervar söder om Budapest. Homan var en av arkitekterna bakom Ungerns antijudiska lagar på 30-talet och stod bakom deportationerna 1944.
– Det är verkligt illa, hur kan man vilja resa statyer över sådana politiker i dag? Och Balint Homan är inte den enda, säger Eszter Orosz, som arbetar på ett museum över förintelsen.
Utställningen inleds med ett stort foto på när Mikló Horthy, som styrde Ungern från 1920 till 1944, skakar hand med Adolf Hitler. Idag är även statyer av Horthy på väg tillbaka och det pågår en aktiv kampanj för att rehabilitera honom.

eszter orosz stora synagogans musseum foto : all : sverigedemokraternas fšnster. polen och ungern.
Eszter Orosz.

Och det styrande partiet ser genom fingrarna.
Det var först när Barack Obama i mitten av december protesterade som Fidesz borgmästare i Szekesfehervar drog in de kommunala pengarna till Balint Homan-statyn och projektet lades på is.

Beundrarna

“Eftersom Sverige inte är Ungern, eftersom vi inte sitter i regeringsställning (än) och eftersom media i Sverige inte fungerar som media i Ungern, är vi tvungna att anpassa oss till den verklighet som råder här.”
Så skrev Sverigedemokraternas partisekreterare Rickard Jomshof på Facebook i september förra året.

Peter Kreko.

Peter Kreko på tankesmedjan Political Capital ser en gemensam högerpopulistisk berättelse växa fram i Europa i dag.
– Den handlar om hur en politiskt korrekt elit valt att prioritera flyktingar och minoriteter framför den egna befolkningen. Mot denna liberala konsensus framställer man sig själv som “sanningssägare”. Jobbik har gjort stor affär av att regeringen “döljer” brottsligheten bland romer, i andra länder finns andra exempel.
Minoriteter och flyktingar är inte alltid de främsta måltavlorna utan även media och den politiskt korrekta eliten som för folket bakom ljuset.
Men även Viktor Orban använder retoriken, men då är det internationell media och exempelvis affärsmannen George Soros som är måltavla.
Soros föddes 1930 i en judisk familj i Budapest men överlevde förintelsen och blev efter kriget en av världens rikaste män. Han började redan innan murens fall stödja liberala och demokratiska krafter i bland annat Ungern och fortsätter göra det.
– Fidesz har exempelvis angripit George Soros för att vara hjärnan bakom flyktingkrisen. Det är ett bra exempel på den flora av konspirationsteorier som alltid följer med högerpopulistiska rörelser, säger Peter Kreko.

Jenö Setet, romsk politisk aktivist.

Att hatet mot judar, romer och flyktingar ökar i Ungern är ingen slump, tvärtom är det en konsekvens av den nationalkonservativa ideologin. Utan “den andre” att hata faller högerpopulismen platt.
Och den hårda retoriken sätter spår i hela samhället.
– I dag spelar alla hatkortet mot romer, från extremhögern till den moderata mitten. Och de gör det hela tiden, säger Jenö Setet, romsk politisk aktivist från organisationen Ide Tartozunk som betyder ”Vi hör hemma här”.
När Sverigedemokraternas tidigare kandidat till finansminister Erik Almqvist utvandrade till Ungern 2012 efter järnrörskandalen förklarade han sig i ett brev till Aftonbladet.
“Kort uttryckt kan man säga att frihetlig socialkonservatism och nationalism är norm i Ungern och den svenska fåran av genus och mångkulturalism får man leta efter sympati för.”

foto : all : sverigedemokraternas fšnster. polen och ungern.

Det sammanfattar ganska väl hur hyllningarna brukar låta. Ungern är i dag vad SD-topparna vill att Sverige ska bli i framtiden. Även om man för kommunikations skull, med Rickard Jomshofs ord, är “tvungna att anpassa (sig) till den verklighet som råder här”.
Men skulle Sverige verkligen kunna få samma utveckling?
Det går naturligtvis inte att svara på. Men det är bara sex år sedan Ungern hade en socialdemokratisk regering och medelmåttiga men fungerande institutioner.
Numera är Viktor Orban starkare än någonsin och oppositionen splittrad. Det civila samhället och media har tystnat och Socialdemokraterna är på väg att sälja sitt partihögkvarter.
Och ytterligare ett land, Polen, valde i oktober förra året att gå samma väg.
I morgon fortsätter vi resan till Warszawa.